fourlines

Hon kunde inte känna dropparna som åkte nerför hennes kinder längre. Hur många dagar hade hon varit här? Var är hon ? Det svider runt hennes handleder som är fastbundna med ett rep runt den vita gamla trä-stolen som skulle kunna gå sönder vilken stund som helst. Hon kan inte ropa på hjälp på grund av tejpen som sitter som fastklistrad runt hennes mun. Plötsligt hör hon röster, men det kommer inte emot henne det kommer ifrån ett annat rum. Hon hör två män. Hon hör ett öronbedövande skrik. Väggarna måste vara tunna tänkte hon, skriket lät som om det var en annan tjej här. Hon hörde vrål och skrik från männen. Hennes minne började komma tillbaka sakta om hur hon minns två mäns röster. Hennes tankar blev avbrutna av ett pistolskott. För en sekund trodde hon att dem hade skjutit tjejen, men hon började skrika igen högre denna gång. Allt blev tyst, hon hörde nu stegen komma mot henne...

***

Jenna går upp ur sängen klockan halv sju på morgonen på grund av att hon måste gå till skolan, Jenna har alltid undrat varför man måste gå dit om ändå alla hatar stället där man måste lära sig saker som man mestadels aldrig kommer att använda. Varje morgon kollar Jenna sig i spegeln, hon gillar inte vad hon ser och har heller aldrig gjort. Hon har ingen speciell stil heller och har aldrig varit så värst intresserad av att shoppa kläder. Jenna drar på sig ett par grå mjukisbyxor och ett vitt linne. Hon går ner till köket där frukostbordet redan står dukat med massor av bröd juice och pålägg . Hennes mamma är kock och älskar att sätta fram en massa mat som man inte ens äter hälften av.

Jenna tar bara en macka med smör och den gamla vanliga apelsin marmeladen fast att det finns tio stycken andra på bordet. Vid frukost bordet brukar det bara vara Jennas lillebror som skriker och donar. Jennas mamma har alltid sagt ”att vid matbordet skall man inte prata bara njuta av maten”

Jenna går ut i hallen och tar på sig sin tre år gamla jeansjacka som hon fick av sin mamma som tvingade henne att ta på den. Jenna har alltid hatat den jackan men hon har ingen annan så den fick allt duga.